Inflationstakt över tid
Jämförelse mellan länder, senaste årstakt
Vad är inflation?
Inflation är hur mycket priserna på varor och tjänster stiger över tid. När inflationen är hög minskar pengarnas värde snabbare – för samma summa pengar får du helt enkelt mindre. Motsatsen, när priserna istället sjunker över tid, kallas deflation.
Så mäts det. Statistikmyndigheterna (som SCB i Sverige) samlar varje månad in priser på tusentals varor och tjänster som ett genomsnittligt hushåll köper – mat, hyra, el, bensin, tandläkarbesök och mycket annat. Priserna vägs ihop efter hur stor del av hushållens budget de utgör, till ett samlat mått: konsumentprisindex (KPI). Inflationstakten är hur mycket det indexet har förändrats jämfört med samma månad året innan, uttryckt i procent. Det kallas årstakt, och är det mått som visas på den här sidan och i nyheterna.
Kärninflation och målmått. Vissa priser, som el och bränsle, svänger mycket från månad till månad av skäl som inte har med den underliggande prisutvecklingen att göra. Därför räknar många länder också fram ett rensat mått. I Sverige är det KPIF (KPI med fast ränta) som Riksbanken använder som sitt målmått. I USA kallas det kärninflation (exklusive mat och energi). Målet i de flesta länder, inklusive Sverige, USA och euroområdet, är att inflationen ska ligga runt 2 procent per år.
Varför just 2 procent? En låg och stabil inflation runt 2 procent ses som en bra balans: hög nog för att undvika deflation, som kan göra att konsumtion och investeringar skjuts upp, men låg nog för att inte snabbt urholka köpkraften eller göra ekonomin instabil.
Vad är styrränta?
Styrräntan är den ränta som en centralbank erbjuder banker för in- och utlåning, och är centralbankens viktigaste verktyg för att styra inflationen och den ekonomiska aktiviteten. En höjning gör det dyrare att låna pengar och dämpar efterfrågan, medan en sänkning gör det billigare att låna och stimulerar ekonomin. Räntan påverkar i sin tur allt från bolåneräntor till sparräntor.
Reporänta eller styrränta? I Sverige kallades räntan tidigare för reporänta. Det begreppet används inte längre – det korrekta namnet i dag är styrränta.
Du kan följa aktuell styrränta och historik för flera centralbanker, bland annat Sveriges Riksbank, ECB, Federal Reserve och Norges Bank, på sidan om styrräntan →.